Skjut inte ejderhonor

Pressbild Jägareförbundet  Illustration: Hans Larsson

Svenska Jägareförbundet har under flera år oroat sig för ejderstammens minskning i Sverige. Därför uppmanar förbundet jägarna att som försiktighetsåtgärd inte skjuta ejderhonor till kunskapsläget om ejderns minskning förbättrats. Ejdern är en uppskattad fågel i skärgårdsmiljön och dess betydelse som symbol för en frisk skärgård och som jaktbyte för skärgårdsjägare gör ejdern speciell.

Svenska Jägareförbundet har tagit flera initiativ till att samla kunskapen kring ejderns och andra dykänders utveckling i Sverige och Östersjön. Med den kunskap som finns står det dock klart att det inte kan vara jakten som bidragit till minskningen. Därför saknas också biologiska skäl till ett jaktförbud på ejder. Men redan idag har jägare infört frivilliga jaktstopp på ejderhonor utmed flera kuststräckor som försiktighetsåtgärd.

– Även om ejdern inte nått någon kritisk nivå vill vi ändå föra fram rekommendationen att enbart skjuta hanfågel i höst. Vi måste tillsammans med forskare och ornitologer kontinuerligt utvärdera stammens utveckling och vilka åtgärder som behövs, precis som förbundet jobbar med andra jaktbara arter. Som jägare känner vi ett tungt ansvar att värna ejdern och en skärgård utan ejder skulle kännas fattig och tom, säger Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent vid Svenska Jägareförbundet.

-Ejderhonorna är den kritiska faktorn i ejderstammen just nu, det går två till tre hanar på varje hona, det är därför rimligt att vi på frivillig väg agerar för att minska jakttrycket på honorna, konstaterar Hans Geibrink, Jägareförbundets kustråd.

Sista dagen och nominera till årets miljöhjälte

Christer Borg, Älvräddarna blev Årets miljöhjälte 2010, vem tycke du skall få utmärkelsen i år?

Christer Borg, Älvräddarna blev Årets miljöhjälte 2010, vem tycke du skall få utmärkelsen i år?

Känner du någon som engagerar sig extra mycket för miljön och inspirerar andra att leva lite grönare? Är du kanske rentav själv en sådan person? Då behöver vi din hjälp. Nu utser nämligen Världsnaturfonden WWF Årets Miljöhjältar 2012 tillsammans med livsstilssajten Minplanet. Det är tredje året i rad som utmärkelsen delas ut.

– Vi på WWF vet att det finns massor med miljöhjältar där ute som kan vara en inspirationskälla för andra. Genom att lyfta fram dem kan vi visa att det faktiskt är möjligt att agera för en mer hållbar värld i den egna närmiljön. Men vi är beroende av allmänhetens tips för att hitta dessa hjältar, säger Barbara Evaeus, klimatkommunikatör på WWF.

Skicka in din nominering senast den 3 september, via www.minplanet.se  Där hittar du också kriterierna för en Miljöhjälte.

De tio bästa förslagen lyfts fram på Minplanet så att allmänheten kan rösta fram en vinnare. Ytterligare en vinnare bland de tio utses av en jury bestående av representanter från WWF, Minplanet och våra samarbetspartners Trygg-Hansa och Kalmar kommun.

Vinnarna får diplom och Årets Pandabok av kung Carl XVI Gustav vid WWFs höstmöte den 18 oktober.

Förra året kom det in över 100 tips. Då vann Lucas Nilsson från Färjestaden juryns pris för sitt engagemang i att göra idrottsföreningar klimatsmarta. Läsarnas pris delades mellan Jonas Paulsson, Stockholm, för arbetet med Köttfri Måndag och Sebastian Kirppu, Malung, för sin kamp för att rädda Sveriges gammelskog.

Fakta: Minplanet är en livsstilssajt som drivs av WWF i samarbete med Trygg-Hansa och Kalmar kommun. Syftet är att genom information och inspiration göra svenskarna mest miljömedvetna i världen. Minplanet har funnits sedan hösten 2008 och utsågs 2009 till bästa miljösajten av Internetworld.

Nominera på: www.minplanet.se/aretsmiljohjalte

På måndag börjar älgjakten

På måndag börjar älgjakten i norra Sverige. Det är jaktårets höjdpunkt för många av landets nära 300 000 jägare.  I södra Sverige börjar älgjakten den 8 oktober. Under jakten 2011 fälldes cirka 99 000 älgar i landet och ingen drastisk förändring förväntas under årets jakt.

-Älgjakten är även höjdpunkten för många av landets cirka 150 000 jakthundar, säger Göran Bergqvist, klövviltkonsulent vid Svenska Jägareförbundet. Älgjakt, liksom nästan all annan jakt i Sverige, bedrivs till övervägande del med hjälp av jakthundar. Vid älgjakt är det främst olika raser av jaktspetsar som används, vanligast är jämthund och norsk älghund (gråhund). Jaktspetsar söker självständigt rätt på älgen och skäller sedan ståndskall för att vägleda jägaren så han eller hon kan komma till skott.

Nytt för årets älgjakt är att ett helt nytt älgförvaltningssystem har införts som innebär att älgförvaltningen samordnas inom större områden, så kallade älgförvaltningsområden. Antalet registreringsformer för älgjakt har minskats och fälld älg ska anmälas inom två veckor.  Länsstyrelserna har fått i uppdrag att skapa en IT-portal där fällda älgar ska anmälas. Svenska Jägareförbundet erbjuder jaktområden som önskar att administrera sina fällda älgar via datasystemet www.viltdata.se där alla registrerade älgjaktsområden i landet finns med. Dessutom finns en automatiserad rapporteringsrutin för fällda älgar till länsstyrelsens IT-portal, vilket hjälper jägarna att uppfylla sina åtaganden. Jägare som vill använda viltdata uppmanas att besöka hemsidan för information och inloggningsuppgifter.

P4 HALLAND om älgdöden

Efter att nästan 20-talet älgar hittats döda i Blekinge det senaste halvåret uppmanar nu Jägareförbundet  i Halland jägare och andra som rör sig i naturen att vara observanta. Hittar man en död älg vill förbundet att man rapporterar in det till Statens veterinärmedicinska anstalt så att prover kan tas. Rapporterar P4 HALLAND

– Jag ser det inte som oroväckande, men det gäller att vara med och se förändringar i skogen. Då kanske man hittar åtgärder för att undvika en epidemi. Vi bevakar frågan och det är ytterst intressant om vi får rapporter med upphittade döda älgar, säger Fredrik Jonsson från Jägareförbundet till P4 Halland.

Lyssna på inslaget från P4 HALLAND

Jägareförbundet ser en ljusning för fjälljakten

Förhoppningsvis kommer vi snart få en bättre ordning på småviltjakten på statens marker i fjällområdet. Den 28 mars behandlar riksdagen en motion om en ändring av regelverket för fjälljakten.

– Nu ser det ut som det finns en politisk majoritet att göra en översyn av reglerna för  fjälljakten, säger Kristina Gustafsson, ordförande i Svenska Jägareförbundets Fjällråd.  Vi har länge arbetat för att jägare bosatta i Sverige ska ha förtur till småviltjakten i våra fjällområden. Vi ser detta som nödvändigt i och med de stora intresset hos jägare bosatta utanför landet. Sedan man ändrade reglerna 2007 så harlänsstyrelserna inte haft möjlighet att särbehandla olika grupper av jägare, vilket inneburit att såväl ortsbor som jägare från övriga delar av landet har utestängts från fjälljakten på grund av ett stort antal utländska jägare. Jägareförbundet har lagt ner stor möda på att få till en ändring av  bestämmelserna i  3 § i Rennäringsförordningen och förhoppningsvis ska det nu ge resultat.

Kristina Gustafsson, foto: Madeleine Lewander

Kristina Gustafsson, foto: Madeleine Lewander

– En regeländring skulle på sikt vara positiv för alla parter; jägare får en bättre jakt, rennäringen slipper störningar och länsstyrelserna får en enklare och billigare hantering av jakten. En väl fungerande fjälljakt skulle också kunna bli en inkörsport till jakten för våra ungdomar, avslutar Kristina Gustafsson.

Frågan om en ändring i regelverket tas upp i riksdagen den 28 mars.

Flodpärlmusslan

Flodpärlmusslan bedöms som starkt hotad i den svenska rödlistan och är hotad
även internationellt sett. Den har gått kraftigt tillbaka under 1900-talet i hela sitt
utbredningsområde på norra halvklotet. I Sverige har flodpärlmusslan försvunnit
från mer än en tredjedel av de vattendrag den kunde återfinnas i under början av
1900-talet och de kvarvarande bestånden har glesnat. Trots den starka tillbakagången utgör Sverige ett kärnområde för arten vilket gör att vi har ett internationellt ansvar för dess långsiktiga överlevnad.

I syfte att vägleda myndigheter och andra aktörer i arbetet med flodpärlmusslans
bevarande fastställde Naturvårdsverket år 2004 ett nytt åtgärdsprogram där
prioriterade åtgärder identifierades. Åtgärderna innefattar bland annat bevarande av
återstående bestånd och restaurering av flodpärlmusselvatten.
I rapporten presenteras Sportfiskarna i Göteborgs projekt att återintroducera
flodpärlmussla i ett antal biflöden i Lärjeån i Göteborgs kommun.

Flodpärlmusselbeståndet i Lärjeån är litet och med stora avstånd mellan musslorna
vilket missgynnar reproduktionen. Sedan 2010 jobbar Sportfiskarna i Göteborg
med olika åtgärder för att få ett livskraftigt bestånd av flodpärlmussla inom
Lärjeåns avrinningsområde. Projektet finansieras av statliga medel från
Länsstyrelsen i Västra Götaland inom ramen för biologiskt återställning i kalkade
vatten.

Källa: Rapporten Projekt Lärjeån 2011, Länstyrelsen Västra Götalands län.
Läs rapporten! Ladda ner den här

Nytt nätverk för bevakning av djur och natur

Ett varmare klimat och öppnare gränser gör att många oönskade arter, parasiter och smittor kommer i en allt snabbare takt in i landet. Nu startar Svenska Jägareförbundet och SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, ett nationellt nätverk för att hålla uppsikt över våra vilda djur och vår natur.

Våra svenska jägare tillbringar tillsammans mer än 7 miljoner dagar i skog och mark varje år. Jägarnas roll som naturbevakare är ovärderlig för att identifiera förändringar hos de vilda djuren och i naturen.

– Därför är det naturligt att vi formaliserar ett samarbete mellan SVA och jägarna där vi både kan bevaka naturen och kan göra riktade provtagningar för att se om till exempel enskilda smittor eller parasiter finns i landet eller om de ökar i utbredning och omfattning, säger Daniel Ligné, biträdande riksjaktvårdskonsulent och ansvarig för den nystartade organisationen på Svenska Jägareförbundet.

Idén kom förra vintern då de första fynden av rävens dvärgbandmask i dök upp i Sverige. Jägarna samlade på kort varsel in 3000 rävar från hela landet och man kunde snabbt få en bild av smittans omfattning och utbredning.

– Det finns en jägare i varenda by i Sverige och vi kan dels fylla en funktion som observatör men också som insamlare av prover till myndigheter och forskare. Sist men inte minst kan jägarna snabbt organisera motåtgärder som till exempel avlivning av sjuka djur.

– Inga är bättre skickade än vi jägare att ha kontroll på de vilda djuren och naturen och slå larm när förändringar sker.

Daniel Ligné, biträdande riksjaktvårdskonsulent

Den första uppgiften för det nystartade nätverket blir att samla in prover från Sveriges alla kommuner för att fortsätta övervaka rävens dvärgbandmask. Det finns även andra angelägna uppgifter som att hitta mårdhundar och tvättbjörnar och den för våra hundar så otrevliga franska hjärtmasken – vilken nyligen hittades i Småland. I våra grannländer ser vi oroande tendenser att rabies ökar igen och den obotliga afrikanska svinpesten sprider sig snabbt bland vildsvinen i Ryssland.