Fasan

På väg till arbetet idag kör jag förbi en fasantupp med tre hönor. De är vackra fåglar som platsar bra på bild.

Ekologi

Fasanen tillhör gruppen fälthöns, vilket talar om att den, åtminstone i Sverige, hör hemma i odlingslandskapet. Fasanen håller helst till i ett mosaikartat landskap med omväxlande träddungar, våtmarker och öppna ytor.  Fasanen äter en varierad föda bestående av olika växtdelar, frön av ogräsarter och smådjur. De små kycklingarna är helt beroende av animalisk föda (små insekter).

Fasanen är en stannfågel och flyttar normalt maximalt några kilometer mellan vinterbiotoper och häckningsområden. Den är ofta polygam (tuppen har flera hönor) och lägger i medeltal 10 ägg i kullen. Alla fasanhönor deltar inte i häckningen, särskilt inte om de lever tätt tillsammans. Äggpredation från framför allt kråkfåglar är omfattande. Vintertid är duvhöken den viktigaste predatorn.

De viktigaste begränsande faktorerna för fasanstammen är sannolikt rävens predation (vår och sommar) och födobrist (vinter).

Förvaltning och jakt

Fasan får jagas i hela landet under oktober till och med januari. Jakt med stående eller stötande fågelhundar är vanlig. Fasaner jagas också genom klappjakt.

Ungfåglar utgör 75-85 % av bytet vid fasanjakt. Detta förklaras främst av att ungfåglarna är den dominerande gruppen i den jagade stammen men också av att de är lättare att jaga.
Fasanen gynnas av en variation i odlingslandskapet. Anpassningar inom jordbruket (t.ex. besprutningsfria kantzoner) liksom direkta viltvårdsåtgärder i form av skyddsplanteringar och viltåkrar är viktiga inslag i skötseln av fälthönsen. Även utfodring under vinterhalvåret är en vanlig åtgärd för att höja vinteröverlevnaden.

Fakta: Jägareförbundet

Tips hur du kan hjälpa viltet under vintern

Under den stränga vintern fyller stödutfodring, av viltet, en viktig funktion.  Årets tuffa vinter gör det svårare för de vilda djuren att hitta föda. Svenska Jägareförbundet ger rekommendationer till både jägare, markägare och alla naturintresserade att utfodra åt det vilda på rätt sätt.


TIPS PÅ HUR DU KAN HJÄLPA VILTET ATT FINNA FÖDA

  1. Utfodra klövviltet med fuktigt ensilage, spannmålskross, rotfrukter eller foderpellets. Torrt hö är olämpligt, om det inte är proteinrikt och ges under hela vinterhalvåret.
  2. Foderplatser för klövvilt skall ligga fritt, så att viltet har god uppsikt över omgivningarna. Därmed minskar risken att klövviltet tas av rovdjur.
  3. Utfodra inte klövvilt i närheten av vägar, men ploga gärna upp stråk fram till utfodringsplatserna om det är mycket snö.
  4. Starka individer håller ofta de svagare borta från utfodringsplatserna. Genom att ha flera utfodringsplatser minst 50 meter ifrån varandra får fler del av fodret.
  5. Fasaner och rapphöns utfodras helst med vete, och det bör även finnas grovt grus bredvid maten. Småfåglar får istället solrosfrö, hampfrö, osaltade jordnötter eller talg. Kvardröjande trastar uppskattar havregryn indränkta i matolja.
  6. Alla fåglar utfodras i direkt anslutning till skydd i form av risiga buskar. Då minskar risken för predation, och fåglarna kan koncentrera sig på att äta.
  7. Helst bör man utfodra under hela vinterhalvåret, men det är aldrig för sent att börja!
  8. Du måste ha markägarens tillstånd för att utfodra viltet.

På jägareförbundets hemsida kan du ladda ner viltvårdsinformation. Klicka här