Den omdebatterade skarven minskar i antal i Sverige

På bara några få år har närmare tio procent av de svenska storskarvarna försvunnit. Beståndet har minskat från ca 44 000 par åren 2006–2009 till ca 40 000 par i år. Det visar en inventering som Sveriges Ornitologiska Förening gjort på uppdrag av Naturvårdsverket. Inventeringen utgör den svenska delen av ett EU-omfattande projekt kallat CorMan. Eftersom storskarven är en omdebatterad och ofta illa sedd fågel är det viktigt att den samlade kunskapen om beståndet är så god som möjligt. Därför har EU tagit initiativ till denna omfattande kartläggning.

Senast storskarven inventerades i Sverige var 2006. Därefter inventerades delar av landet åter 2009. Vid båda tillfällena uppskattades det totala beståndet i landet till drygt 44 000 par. Dessförinnan hade antalet ökat stadigt och kraftigt under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet. Storskarven återetablerade sig i Sverige på 1940-talet med en mindre koloni i Kalmarsund. Innan dess hade den utrotats som häckfågel i slutet av 1800-talet.

skarv Wahlén settern.se– Det vi ser nu är parallell till utvecklingen i Holland och Danmark som ligger några år före
oss när det gäller storskarvens spridning. I båda länderna kulminerade beståndet under 1990-talet, varpå en stabilisering följde. Därefter har bestånden i både Holland och Danmark minskat kraftigt, säger Anders Wirdheim som ansvarat för årets inventering.

– Det måste dock poängteras att Sverige är ett avlångt land och att utvecklingen inte är exakt likadan överallt. Men generellt kan sägas att skarven minskat i Götaland och Svealand, medan den fortfarande ökar något i antal längs Norrlandskusten.

– Samma mönster har de allra flesta arter haft som etablerat och spridit sig i Sverige under
senare tid. Efter en trevande start har de ökat snabbt, därefter planat ut och sedan minskat för att till slut stabiliseras på en betydligt lägre nivå. Vi vet inte varför det fungerar på detta vis, men vi tror att parasiter och rovdjur kan spela en stor roll. Dessa hänger inte med under den snabba expansionen men kommer sedan i fatt och trycker ner populationen. Vi har t.ex. sett flera fall där hela skarvkolonier lösts upp och försvunnit på grund av predation från havsörn, säger Anders Wirdheim.
I Sverige förekommer storskarven i två raser. Den atlantiska rasen Phalacrocorax carbo
carbo häckar bl.a. längs norska kusten och på Kolahalvön och övervintrar delvis vid svenska kuster. De storskarvar som häckar i Sverige tillhör den kontinentala rasen Phalacrocorax carbo sinensis som förekommer från Europa österut ända till Kina och Japan. En betydande andel av dessa flyttar vintertid från Sverige till Central- eller Sydeuropa.

Drömmen om stillheten, ensamheten och storheten

Tillsammans med fiskevännen Palle Andersson möter författaren och flugfiskaren Gunnar Westrin det mäktiga bergen i världsarvet Laponia med omgivningar. I trakten finns fortfarande drömmen om stillheten, ensamheten och storheten, den att åter få möta de tysta alperna, giganterna som har följt oss sedan landet en gång skapades.
I skuggan av det mäktiga massivet Ahkká hittar kamraterna vad de söker, de skygga rödingarna och de stridbara öringarna. Tillsammans med samen Lars Ivan Tuolja blir upplevelsen fullödig, med boende i den gamla tidens kåtor, på ett sommarviste med månghundraåriga anor.

Nu finns filmen Laponia i vårt lager för omgående leverans (läs mer om filmen här)

Belöning för amerikanska humrar

Havsfiskelaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Havs- och vattenmyndigheten går nu ut i en kampanj för att försöka stoppa den amerikanska hummern.

Vi betalar 500 kronor styck i belöning för humrar som laboratoriet får tillgång till och som misstänks vara amerikanska eller sjuka, säger Mats Ulmestrand på Havsfiskelaboratoriet.

Alla hummerfiskare uppmanas att via mobiltelefon rapportera in fångst av amerikansk hummer och sjuk hummer.

Amerikansk hummer bedöms som en främmande art som hotar den biologiska mångfalden. I Sverige är det förbjudet att sumpa den, det vill säga förvara levande amerikansk hummer i kassar eller lådor i vattnet i väntan på försäljning.

Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, har tidigare fått in amrekansk hummer och behöve nu få hjälp från hummerfiskare för att få en bättre bild av läget, att veta var amerikanska humrar påträffas och hur deras hälsa är, säger Mats Ulmestrand.

– Att bekämpa invasiva främmande arter som fått fäste är ofta mycket svårt och dyrt, i vattenmiljöer kan det vara näst intill omöjligt.

Den amerikanska hummern kan vara bärare av flera smittsamma sjukdomar och parasiter som ännu inte finns i svenska vatten. Nordamerikanskt hummerfiske har lokalt drabbats hårt av flera dödliga sjukdomsutbrott. Bakteriesjukdomen gaffkemia kan vara ett stort problem i tankar där hummer förvaras innan export. I havet förekommer sjukdomen Shell disease som orsakar stora skador på skalet. Amerikansk hummer har också parasiter som kan äta upp hummerns ägg.Sådana parasiter sprids även till krabbor.

– Problemet liknar det vi idag har med den introducerade signalkräftan som är mindre känslig mot kräftpest och som sprider smittan till vatten där den inhemska flodkräftan finns. Flodkräftan blir då totalt utslagen, säger Erland Lettevall, expert på främmande arter på Havs- och vattenmyndigheten.

– Den amerikanska hummern och den europeiska förväntas också konkurrera om både föda och utrymme.

Ett annat problem är risken för hybridisering, det vill säga att amerikansk och inhemsk hummer korsas med varandra. I Norge (Skagerrak) upptäcktes hösten 2009 en amerikansk hummerhona som visade sig ha befruktats av en europeisk hummerhane. Forskarna vid Havforskningsinstituttet i Norge väntar nu på att hybridynglen ska bli könsmogna för att kunna se om de är fertila.

Den amerikanska hummern kan spridas till svenska vatten genom direkt utsättning eller genom rymning från olagliga sumpningsanläggningar. Det är bara de levande humrarna som är ett problem för den biologiska mångfalden.

– En etablering av amerikansk hummer riskerar att leda till socioekonomiska negativa effekter för fiske och konsumtion, inte bara av svensk utan även europeisk hummer. Däremot ser vi inte att det skulle ha någon påverkan på människans hälsa, säger Erland Lettevall.

Europeisk hummer är i allmänhet svart med blå skiftningar och har vita prickar. Amerikansk hummer är grönbrun med rödaktiga nyanser och har generellt gulaktiga prickar. Det finns dock stora individuella variationer i utseendet och för att helt säkert kunna skilja arterna åt måste man göra DNA-analyser.

De senaste fem åren har det hittats flera amerikanska humrar längs svenska västkusten. Hösten 2008 hittades till exempel tre djur i vattnen nära Smögen, några av klorna var bundna med gummiband, vilket tyder på att de smitit från en sump.

– Det är dock liten chans att vi hittills har fått in alla amerikanska rymlingar.  Vi vet ännu inte säkert om arten har etablerat sig här, säger Mats Ulmestrand, forskare på Havfiskelaboratoriet.

Amerikansk hummer kan förekomma på samma djup som europeisk hummer, det vill säga ner till cirka 50 meter men den kan även gå ner till över 200 meter.

– Om amerikansk hummer går ner på djupare vatten undgår den ett fiskas med tinor och får därmed ett skyddat område där en population kan växa till. Det är därför viktigt att agera snabbt, säger Mats Ulmestrand.

Miljödepartemenet bereder nu ett nytt lagförslag för att stoppa oreglerad import och försäljning av levande amerikansk hummer.

Sista dagen och nominera till årets miljöhjälte

Christer Borg, Älvräddarna blev Årets miljöhjälte 2010, vem tycke du skall få utmärkelsen i år?

Christer Borg, Älvräddarna blev Årets miljöhjälte 2010, vem tycke du skall få utmärkelsen i år?

Känner du någon som engagerar sig extra mycket för miljön och inspirerar andra att leva lite grönare? Är du kanske rentav själv en sådan person? Då behöver vi din hjälp. Nu utser nämligen Världsnaturfonden WWF Årets Miljöhjältar 2012 tillsammans med livsstilssajten Minplanet. Det är tredje året i rad som utmärkelsen delas ut.

– Vi på WWF vet att det finns massor med miljöhjältar där ute som kan vara en inspirationskälla för andra. Genom att lyfta fram dem kan vi visa att det faktiskt är möjligt att agera för en mer hållbar värld i den egna närmiljön. Men vi är beroende av allmänhetens tips för att hitta dessa hjältar, säger Barbara Evaeus, klimatkommunikatör på WWF.

Skicka in din nominering senast den 3 september, via www.minplanet.se  Där hittar du också kriterierna för en Miljöhjälte.

De tio bästa förslagen lyfts fram på Minplanet så att allmänheten kan rösta fram en vinnare. Ytterligare en vinnare bland de tio utses av en jury bestående av representanter från WWF, Minplanet och våra samarbetspartners Trygg-Hansa och Kalmar kommun.

Vinnarna får diplom och Årets Pandabok av kung Carl XVI Gustav vid WWFs höstmöte den 18 oktober.

Förra året kom det in över 100 tips. Då vann Lucas Nilsson från Färjestaden juryns pris för sitt engagemang i att göra idrottsföreningar klimatsmarta. Läsarnas pris delades mellan Jonas Paulsson, Stockholm, för arbetet med Köttfri Måndag och Sebastian Kirppu, Malung, för sin kamp för att rädda Sveriges gammelskog.

Fakta: Minplanet är en livsstilssajt som drivs av WWF i samarbete med Trygg-Hansa och Kalmar kommun. Syftet är att genom information och inspiration göra svenskarna mest miljömedvetna i världen. Minplanet har funnits sedan hösten 2008 och utsågs 2009 till bästa miljösajten av Internetworld.

Nominera på: www.minplanet.se/aretsmiljohjalte

ILLEGAL JAKT EFTER KUNGSÖRN

Kungsörn. Foto: Jan Eric Hägerroth WWF

Kungsörn. Foto: Jan Eric Hägerroth WWF

Av ett drygt 100-tal kungsörnar som undersökts de senaste tio åren har 14 procent rester av ammunition i kroppen, troligen på grund av tjuvjakt. Mycket tyder på att förföljelsen är utbredd, visar en ny WWF-rapport.  

Kungsörnen (Aquila chrysaetos) är vår näst största rovfågel och cirka 500 kungsörnspar lever i Sverige.  Flest häckningar sker i Norrland. Den tätaste kungsörnspopulationen finns på Gotland med närmare 50 par. I fjälltrakterna har häckningarna minskat kraftigt de senaste 15 åren.I WWF-rapporten Kungsörn – illegal jakt, förföljelse och annan dödlighet har viltexperten Robert Franzén och fältinventeraren Berth- Ove Lindström, försökt uppskatta den illegala jakten på kungsörn. Rapporten visar på stora skillnader i häckningsframgång mellan platser som ligger geografiskt nära varandra, inte minst i Norrland.– Det är en sorglig utveckling och mycket tyder på att det handlar om olaglig förföljelse. De stora skillnaderna i häckning kan inte förklaras av naturliga variationer. Vi står handfallna eftersom så få personer döms och vi hoppas nu på en skärpning, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.Den illegala jakten och förföljelsen är ofta riktad mot äldre könsmogna fåglar, vilket ger allvarligare effekter för fortplantningen än kollisioner med kraftledningar och tåg som oftare drabbar yngre fåglar.Rapporten visar att av 111 kungsörnar som röntgats av Naturhistoriska Riksmuseet (NRM) mellan åren 2001-2011 finns spår av metaller från ammunition hos 14 procent av dem. Fåglarna har påskjutits men inte dött omedelbart.

– Det här ger ett mått på omfattningen av den illegala jakten. Siffran är en absolut minimisiffra, eftersom de örnar som dött vid påskjutningen rimligen inte skickats in till Naturhistoriska riksmuseet, säger Robert Franzen, viltexpert och en av rapportförfattarna.Av 503 kungsörnar som undersökts mellan 1993-2011 har minst 72 procent dött av mänsklig aktivitet. Den största dokumenterade dödsorsaken utgörs av kollisioner av olika slag där tåg och luftledningar utgör de största farorna. En annan dödsorsak är blyförgiftning.

En längtan efter bredryggade harrar

Filmen Rostu är lite försenad från Mountain Media, men den sänds direkt till oss från tillverkningen. Så Du som förbeställt filmen får den först av alla. Vi packar direkt när vi får dem.

ROSTU
Fjällfiske med Gunnar Westrin & Palle Andersson

Det är på det karga Sandåslandet i norra Lappland som författaren och flugfiskaren Gunnar Westrin trivs bäst. När han, för snart ett halvt sekel sedan, för första gången kom till trakten, blev han direkt bergtagen av sandåsarnas mystik, guldglittrande harrjokkar och bredryggade harrar.

Tillsammans med fiskevännen Palle Andersson upplever de den monumentala tystnaden, evighetens blånande horisonter, gåtfulla sandberg och storslaget flugfiske efter harr.
Området är landets mest vidsträckta renbetesland, i en region där omtanken och den ekologiska efterlevnaden är av största vikt. På dessa vindarnas boningar är storslagenheten, genuiniteten och ensamheten de kanske viktigaste komponenterna i vårt vildmarksliv.

Filmens budskap är ett smygande flugfiske efter harr i kristallklara fjälljokkar, där kamratskapet är viktigt och tältboendet nödvändigt.
I bonusmaterialet får vi bland annat tips om flugor och fiske­utrustning samt information om fisket. Förutom Rostu ingår också Kaitum och Laponia i serien Fjällfiske med Gunnar Westrin.
Speltid: 60 minuter
Språk: Svenska

Sök forskningsmedel för fjällmiljön

Naturvårdsverket utlyser i generationsmålets anda forskningsmedel till stöd för ”Storslagen fjällmiljö för kommande generationer”. Budgeten är 26 miljoner och fördelas på tre år. Sista ansökningsdag är den 4 juni 2012.

Syftet är att skapa fördjupad förståelse för fjällvärldens konflikter och möjligheter och att med respekt för olika perspektiv främja en hållbar utveckling. Satsningen präglas av en strävan att koppla samman ekologisk, ekonomisk och social/kulturell hållbarhet, uppmuntrar ett helhetsperspektiv på det levande fjällandskapet och bygger på en nära samverkan mellan berörda fjällaktörer.

Forskningen ska vara till stöd för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Målet innebär att fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas.

Läs mer på Naturvårdverkets hemsida