I den här boken får du läsa inspirerande jaktberättelser från en rad olika jakter med mängder av duktiga hundar och inte minst kunniga jägare. Det finns mycket kunskaper om älgjakt i den svenska jägarkåren och här lyfts de fram både i berättande texter men också i detaljerade faktaavsnitt. Du får lära dig hur de olika jaktsätten fungerar, hur hundarna, drevfolket och locktonerna bäst gör sitt jobb och vad som är rätt och fel. Ett 40-tal personer kommer till tals i boken och alla har något att berätta och delge. Kända personer såsom Älghundklubbens ordförande Lennart Holmsten och älglockaren Gunnar Sundh har många tips som tillsammans med de andra bidrar till att göra boken läsvärd och lärorik för alla älgjägare. Allt detta illustreras med mängder av färgbilder tagna under brinnande jakter runt om i landet.

Boken finns nu på Bokförlaget Setterns sida (fr 199 kr)
och inom någon vecka på:
Adlibris (229 kr)
Bokus (269 kr)

Se vilka böcker/dvder du kan välja & Läs mer här

Ett varmare klimat och öppnare gränser gör att många oönskade arter, parasiter och smittor kommer i en allt snabbare takt in i landet. Nu startar Svenska Jägareförbundet och SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, ett nationellt nätverk för att hålla uppsikt över våra vilda djur och vår natur.

Våra svenska jägare tillbringar tillsammans mer än 7 miljoner dagar i skog och mark varje år. Jägarnas roll som naturbevakare är ovärderlig för att identifiera förändringar hos de vilda djuren och i naturen.

– Därför är det naturligt att vi formaliserar ett samarbete mellan SVA och jägarna där vi både kan bevaka naturen och kan göra riktade provtagningar för att se om till exempel enskilda smittor eller parasiter finns i landet eller om de ökar i utbredning och omfattning, säger Daniel Ligné, biträdande riksjaktvårdskonsulent och ansvarig för den nystartade organisationen på Svenska Jägareförbundet.

Idén kom förra vintern då de första fynden av rävens dvärgbandmask i dök upp i Sverige. Jägarna samlade på kort varsel in 3000 rävar från hela landet och man kunde snabbt få en bild av smittans omfattning och utbredning.

– Det finns en jägare i varenda by i Sverige och vi kan dels fylla en funktion som observatör men också som insamlare av prover till myndigheter och forskare. Sist men inte minst kan jägarna snabbt organisera motåtgärder som till exempel avlivning av sjuka djur.

– Inga är bättre skickade än vi jägare att ha kontroll på de vilda djuren och naturen och slå larm när förändringar sker.

Daniel Ligné, biträdande riksjaktvårdskonsulent

Den första uppgiften för det nystartade nätverket blir att samla in prover från Sveriges alla kommuner för att fortsätta övervaka rävens dvärgbandmask. Det finns även andra angelägna uppgifter som att hitta mårdhundar och tvättbjörnar och den för våra hundar så otrevliga franska hjärtmasken – vilken nyligen hittades i Småland. I våra grannländer ser vi oroande tendenser att rabies ökar igen och den obotliga afrikanska svinpesten sprider sig snabbt bland vildsvinen i Ryssland.

En rad naturvårdsprojekt runt om i landet – från Kristianstad i söder till Kalix i norr – får dela på 2,6 miljoner kronor från Världsnaturfonden WWF. Lärkrutor på åkrarna, älv- och fjällprojekt och drakbygge för att öka intresset för sol och vind, är några av dem.

Sveriges Ornitologiska förening med säte på Öland får pengar för att göra så kallade lärkrutor på böndernas åkrar. Genom att avstå från att så på 20 kvadratmeter i en åker kan den hotade sånglärkan åter lockas att häcka i jordbrukslandskapet. Naturskyddsföreningen i Skåne får i samarbete med andra aktörer pengar för att titta närmare på kopplingen mellan hävdade stubbskottsänger och resistens mot almsjuka. Mellanfjärdens teaterförening i Hälsingland ska bygga en drake i skogen och öka intresset för vind- och solkraft.

Älvräddarnas samorganisation får stöd för att titta på vattenkraftens roll i ett hållbart energisystem.  Samernas riksförbund har beviljats 200 000 kronor för att bygga upp kompetensen och bevaka exploateringen av Sameland, samernas traditionella bosättningsområden.

– Det är viktigt att lokalbefolkningar blir delaktiga i en långsiktigt hållbar förvaltning av naturresurserna där de bor och verkar. WWF arbetar för att naturen ska brukas på ett sätt som gynnar djur, växter och människor. Flera av de utvalda projekten passar väl in i vårt globala arbete, säger Mats Forslund, ansvarig för projektet nyskapande naturvård på WWF

Den unikt stora screeningen har undersökt så många som 101 läkemedel och dessas halter i avloppsreningsverk, ytvatten, dricksvatten och vildfångad fisk. Undersökningen fokuserade på utsläpp från tätbebyggda områden med betoning på inkommande och utgående avloppsvatten från avloppsreningsverk och de vattendrag och sjöar som ligger nedströms avloppsreningsverken. Vävnadsprover från fisk (abborre) ingick också från vatten nedströms två avloppsreningsverk samt från två kontrollsjöar. Dessutom ingick analyser av läkemedel i dricksvatten från två städer.

Resultatet visar att många ämnen, däribland diklofenak, rinner ut tämligen opåverkade från avloppsreningsverken. Sju prover med tio abborrar i varje prov analyserades och så mycket som 23 av 101 analyserade läkemedel hittades i dessa prover.

– Vi känner till problemet med diklofenak. Studien visar dessutom att det finns fler ämnen än diklofenak som vi bör bevaka och undersöka närmare. Detta är ju vildfångad fisk och proverna visar att det finns läkemedel som är svåra att bryta ner, som klarar sig igenom reningsverken och att de tas upp av fiskarna. I och med att vi hittade så många ämnen i fiskproverna så är detta något vi bör titta vidare på, säger Jerker Fick, Umeå universitet.

Eftersom studien är så bred och täcker in så ovanligt många läkemedel är resultatet mycket informativt. Studien visar att 92 av de 101 läkemedlen kunde detekteras i inkommande avloppsvatten och att hela 85 kunde detekteras i utgående, behandlat avloppsvatten.

– För att komma till rätta med problemen behöver vi ha en bättre miljöanpassning av läkemedel än vad vi har i dag. Det kräver att producenterna tar sitt ansvar. Dessutom påverkar allmänhetens beteende. Alla bör lämna in kvarvarande läkemedel till apoteken och inte slänga dem i toaletten. Vidare behöver avloppsreningsverken bli bättre på att bryta ner svårnedbrytbara ämnen, så att de inte belastar hälsa och miljö via direktutsläpp eller via slammet från avloppsreningen, säger Jan Christiansson, Naturvårdsverket.

Källa: Svenska Miljöinstitutet

I den här boken får du läsa inspirerande jaktberättelser från en rad olika jakter med mängder av duktiga hundar och inte minst kunniga jägare. Det finns mycket kunskaper om älgjakt i den svenska jägarkåren och här lyfts de fram både i berättande texter men också i detaljerade faktaavsnitt. Du får lära dig hur de olika jakt sätten fungerar, hur hundarna, drevfolket och locktonerna bäst gör sitt jobb och vad som är rätt och fel.

Mer information om boken, samt fler smakprov på Christer Lindbergs vackra bilder kommer senare.

Forskningsprojektet med GPS-försedda älgar i de småländska skogarna förlängs med tre år. 25 älgar ska märkas med GPS-sändare nu i vinter.

För tre år sedan fick 25 älgar i Kronoberg varsitt halsband med GPS-sändare. 21 av älgarna lever fortfarande eller har sitt halsband kvar. Och nu när forskningsprojektet förlängs med ytterligare tre år kommer flera av älgarna att märkas om eftersom deras GPS bara håller i tre år, samtidigt som helt nya älgar kommer att märkas – totalt minst 25 stycken.

– Först måste vi ha snö och sedan letar vi rätt på dem med helikopter. Sedan får de en bedövningspil och efter några minuter kan vi sätta på dem halsbandet. Därefter får de en uppvakningsspruta och så drar de iväg, säger Anders Hågeryd som är forskningsprojektets kontaktperson i Kronoberg.

Har lärt sig mycket om älgar

Det är Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som driver forskningsprojektet med hjälp av pengar från bland andra Jägareförbundet och skogsnäringen. Och under de tre år som projektet hittills varit igång har man lärt sig mycket, säger Anders Hågeryd.

– Bland annat att älgkorna föder sina kalvar betydligt tidigare än vad vi hade en aning om. Vi har fått reda på rörelsemönster, hur stora deras hemområden är och det är väldigt produktiva djur som vi har här.

Varför är detta viktigt att veta?

– Det är viktigt att veta när det gäller exempelvis avskjutning och för att ha älgstammen i balans med skogsnäringen.

Tre år till  behövs

Den förlängda forskningen kommer inte att ha någon ny inriktning, utan nu handlar det till stor del om att få bekräftat det man redan fått veta.

– Tre år i forskarsammanhang har jag fått lära mig är väldigt lite, det går inte att dra några riktigt stora slutsatser, utan de här ytterligare tre åren behövs, säger Anders Hågeryd.

Källa: Sveriges Radio P4

Kaitumälven i Lappland är drömmen om det rätta flugfisket, en jungfrulig älv utan motstycke. I sällskap med fiskekompisen och vännen Palle Andersson tar Gunnar Westrin med oss på en lustfylld resa genom dalgången. Med Tjuonajokk fiskecamp som utgångspunkt, upplever de sagolika harrfisken, lockar granna öringar och rödingar till hugg och njuter sötman av ett fiskevatten i absolut världsklass.

LÄS MER OM FILMEN / BESTÄLL DEN HÄR

Tack alla som varit med och tävlat, vi kör snart en ny utlottning igen.
Vad tycker ni att vi skall lotta ut då? Kika på vårt sortiment på settern.se och lämna en kommentar om vad du tycker skulle vara ett bra pris.